& idag fyller
mellan I 9 år. Minns när jag fyllde år & var höggravid med henne, min mamma sa att det blir nog ingen bäbis på ett tag men dagen efter fick jag värkar. Det blev en något dramatisk förlossning. Eftersom värkarbetet tog lång tid när
Stora K föddes så tänkte vi att vi väntade hemma så länge som möjligt. Mitt i natten kände jag att det var nog dags att ringa efter barnvakt när dom kom började det bli bråttom att komma iväg. Det var snöstorm ute & jag sa till mannen att köra försiktigt även om värkarna gjorde djävulusiskt ont. När vi kom fram till sjukhuset fick jag krystvärkar på parkeringen. Jag sa till mannen att hämta någon och då kom det ut en sjuksköterska med en rullstol, hon verkade tvivlande på att det var bråttom. Jag röt i att jag inte kunde sitta ner & då blev det fart hon hämtade en bår. Jag stod på alla fyra på båren & mannen & sköterskan sprang på varsin sida av båren i full fart genom korridoren, jag skrek för värkarna gjorde ont. Det måste ha sett så roligt ut...När vi kom fram till BB stod dom med öppen dörr.. Det var bara att slita av sig byxorna, dom såg redan huvudet & hann inte ta hjärtljud eller så. Jag tog av mig täckjackan precis innan hon föddes för det blev lite varmt. Elva minuter efter att vi kom till sjukhusparkeringen var
mellan I född. När hon väl var född så var hon den sötaste & snällaste lilla bäbis man någonsin kan tänka sig, kärlek..