Kämpigt

 Ja det är tisdag & just nu kämpigt på jobbet. Flera svåra samtal som jag inte exakt vet när de kan ske & lite andra jobbiga samtal som hamnat på mitt bord.

Tur att jag har stöttning på jobbet.... av Stockholmspudeln som gärna vill sitta i mitt knä hela tiden men han blir förpassad till en fåtölj ibland så jag kan jobba.

Det hänger tvätt i bakgrunden på hemmakontoret

Annars känns tillvaron som en repris. Som tex i söndags då jag igen kände att allt är en enmansshow & dammsög & torkade alla golv i vredesmod.

Igår var det walk and talk med hundarna på morgonen & då fanns det utrymme för att åka till gymmet på lunchen. Crosstrainer, rodd & stak-maskin till uppvärmning & några benövningar hann jag med.

Vi hade insläpp i stallet & efter det var det min tur att rida. Det gick lite sådär, hästen ville mest springa & min sits var väl inte den bästa. Men jag har inte så höga ambitioner med ridningen mest glad om jag överlever, ha ha + att styrketräning & ridning samma dag gjorde väl mig lite trött i kroppen...

I telefonen kommer det snapchat med bilder & videor från ett soligt Paris där dottern nu ska bo med två kompisar i några månader. Det ser underbart ut med våren. Här blåser det isvindar på snedden.

Till lunch idag så hittade jag tillbaka till en billig favorit. Mixad tomat & kikärtsoppa med lite sting i så nu har jag ett gäng matlådor att frysa in.

Precis som vanligt

 Lördag & jag sätter på mig hemmakostymen = mysbyxor & långärmad bambu-tröja (från Engelsons). Först frukost & sen betala räkningar som inte var någon rolig historia pga dyr elräkning & hästens tandkontroll som kostade nästan fem papp... Det blir inga större utsvävningar den här månaden.

Efter det långpromenad med hundarna i en och en halv timme. Vi gick förbi vår lokala Coop också och hem och lagade fransk bondsoppa (med fläsk, purjolök, lök, potatis, timjan & buljong) som är en tradition från mannens uppväxt. Ja den blev god & inte ens tonårsdottern klagade trots att löken inte är hennes favorit.

Annars har veckan bestått av mycket jobb & stall. Precis som vanligt med andra ord. Veckans lyxigaste var väl när jag lunchade med en kompis i större staden. Jag är så dålig på att höra av mig men försöker skärpa mig för annars har man till slut inga kompisar kvar. Hon sa just det också att man får vara glad när dagarna är som vanligt. Glädjen i det lilla.

Nu i eftermiddag ska jag till stallet & gå med när dottern rider ut. Tydligen ska vi mocka hagen också nu när det börjar tina upp. Den här veckan har jag ridit en gång & longerat en gång.

I kväll blir det mellomys med ett glas Pinot Noir, det enda rödvinet som inte triggar min huvudvärk just nu. Igår åt vi lite chark mannen & jag, han hade köpt en dyr & fin ost Appenzeller men den luktade inte så gott så den fixade jag inte att äta, som tur var hade vi en parmesan också..

Inte moget, jag vet

 Måndag & har jobbat hemifrån. Som vanligt med walk and talk på morgonen & då fanns det möjlighet att hinna till gymmet på lunchen. Inte alls självklart med tanke på hur slut jag har känt mig i helgen. Slut i kroppen, slut med orken.

Men jag kom iväg till gymmet & med bra musik i öronen (Valter Nilsson, Dina Ögon, Robyn mfl) så kunde jag ta i & jag blev inte piggare i kroppen men bra mycket klarare i huvudet. Bästa piggpillret = styrketräning.

Igår söndag var en sorgligare historia. Jag tog det lugnt som utlovat & kollade på den fantastiska fem-milen med Ebba.

 Sen gick vi långpromenad på isen & det var mysigt men jättejobbigt då det hade kommit lite snö så det kändes som att pulsa.

Lågt blodsocker (får kanske snart kolla upp det så man inte har diabetes 2?) men fixade lunch men sen blev jag så arg. Ni vet när man har tyckt att det varit en enmansshow lite för länge så brister det hela. Gaahh!!! Inte moget, jag vet.

Jo då sen åkte jag och dottern till stallet efter att ha kollat hoppning på tv och jag smörjde också hästens träns framför tvn (professionell multitasking).

Sen råkade det bli tre timmar i stallet för vi skulle hjälpa till med insläpp & det var en massa andra sysslor + att dottern lagade hagen & sen ville hoppa.

När vi kom hem hade mannen fixat korv med bröd & hemlagat potatismos, frid & fröjd, & även köpt choklad.... Jag var dock helt slut & hoppade i säng tidigt & sov ganska illa men idag är det en ny dag. 

Till lunch idag efter träningen köpte jag Picadeli sallad med rökt lax & sen köpte jag ett nät med avocado. Det tänker jag gör susen för min låga blodsocker nivå (nej jag har inte mätt den, men känslan).

Vila mer?

 Eftersom jag kände mig lite sliten/krasslig igår tänkte jag på att jag borde ta det lite lugnare & vila mer.

Klipp till att jag var uppe med tuppen för vi hade stalltjänst. Ge hästar frukost, byta täcken & släppa ut dem i hagen. 

Väl hemma tog jag en lång mysig frukost & gjorde sånt som man inte hinner på vardagar, vattna blommor, vika tvätt & småstäda. Ganska mysigt tycker jag men hade kanske önskat att de sportlovslediga kunde ha gjort lite mer gällande städning. Fast ska man få någonting gjort ska man ju fråga någon som redan har mycket att göra..

Innan lunch blev det en liten skidtur på sjön. Det var blötsnö & valla-teamet hade misslyckats men det gick ändå fint att glida fram lite sakta. Tycker om takten när man åker längd, stavarna mot isen..

På eftermiddagen var det dags att ta in hästarna igen, byta täcken & ge mat. Tanken var att dottern skulle rida men hon var trött för hon hade också stalltjänst på ridskolan & hade mockat många boxar. Kan du rida mamma? Nja jag är ju ganska trött efter skidåkningen & det kanske är dumt då för tänk om jag trillar av... Men sen hoppade jag ändå upp på hästen & det var så mysigt och kul! 

Nu har jag varit i stallet igen & gett hästarna kvällsmat.

Kanske ska vila lite mer imorgon..

Botox eller lugg

 Det är fredag kväll, jag är sliten & har haft lite känning av huvudvärk & lågt blodsocker. Till kvällsmat blir det rester från lunchen = tacos. Kanske ett glas rött till efter att jag har hämtat dottern i stallet.

Jag har åkt runt på lite trevliga möten på jobbet. Mellandottern kom hem på snabbvisit men idag tog hon tåget tillbaka till Stockholm & nästa helg så bär det av till Paris för att bo där & plugga några månader. Det blev ett lite tårfyllt farväl även om vi har tänkt att hälsa på. Jo jag tycker hon gör helt rätt som åker ut på äventyr. Möta våren i Paris, vem vill inte det?

Jag har läst ut en bok också Skönheten av Inger Edelfeldt. Den var läsvärd & gick ganska fort att läsa ut. Minns dock att jag förra året läste en bok av henne Ett litet bo och gillade inte hur sorgligt hon beskrev äldre kvinnor. Den här boken har samma tema då huvudpersonen inte kan förlikas med hur hennes ansikte åldras. 

Fast det är klart ibland står man där själv framför spegeln & tänker på hur rynkig man har blivit. Men jag är 57 år så har levt ganska länge. Sist jag var hos frisören så skojade jag att det är lugg eller botox som gäller. Ha ha det skrattade vi åt. Jo jag har inget emot om man vill ta botox men för mig lägger jag hellre de pengarna på hästhyra eller andra kostnader som slukas av dotterns & mitt intresse.

Botox eller lugg:-)

Förundran som försvann

 Igår kväll gick jag en promenad med hästen. Det kändes så vackert att gå där i skymningen med det stora vänliga djuret som hästen är. Jag hade sett något klipp om hur välgörande det är att känna förundran & lite så kändes det...

Sen kom vi tillbaka till stallet & jag skulle mocka en mycket skitig box, fylla på vatten & allt annat fysiskt som man gör i stallet. Handla på vägen hem, laga kycklinggryta till en sen kvälls mat. Då var förundrans-känslan definitivt borta & bytt till att vara helt sliten i både kropp & själ (nja men ni fattar).

Stackars mannen har fortfarande jätteont i axlar & kan inte lyfta ena armen så då blir det ju lite enmansshow (enkvinnasshow) kan jag känna.

Idag var det full fart på hemmakontoret & det är ju tisdag så jag har lite känning av huvudvärk. Men det blir en lugn kväll med ingen seriös matlagning & bara åka & titta en stund på dotterns ridlektion.

Det är tusan lycka för mig!

 Då var det måndag igen & jag har intagit hemmakontoret. Walk and talk med min chef i hörlurarna & hundarna, bokar in personalmöten & ringer samtal.

Men på lunchen smiter jag ut. Solen skiner & jag hinner med en liten skidtur på isen. Drömliv.

Jo då den bistra verkligheten finns där också. Mannen har haft ont i en axel & igår fick han helt plötsligt ont i den andra axeln & kunde inte lyfta armen. Han fick telefontid men rådet var att ringa sjukgymnast imorgon om det finns några tider kvar. Tur att han & dottern har sportlov.

Igår klarade sig dottern själv i stallet & vi tog en jättelång tur på isen med hundarna & jag åkte skidor. Förlåt att jag tjatar men jag har verkligen längtat efter det här sedan det var tjock is sist för ca fyra år ish sen. Det är tusan lycka för mig, så vackert ljus på sjön & glida fram (jo få inga OS-bilder i huvudet utan här är det långsamhetens lov som gäller + att jag har aldrig lyckats få till någon bra längdteknik).

Annars försöker jag läsa böcker då jag har fått reservationer från bibblan så det gäller att ligga i. Jag har ju läst en del feelgood senast tiden & ofta får jag en känsla av att jag redan har läst dem, kanske att de följer samma mönster. 

Boken jag läste ut nu kanske inte låter så upplyftande med titeln Min Stroke men faktiskt väldigt intressant & en del fakta om hjärnan som jag tyckte var skönt att läsa som omväxling. Författaren fick en blödning i vänster hjärnhalva & det gjorde att hon hamnade i ett väldigt närvarande & andligt tillstånd som mycket liknar det som man kommer i när man mediterar/yogar mycket. Jag fick tips om boken någonstans, minns inte var, men tydligen är det fler som fått samma för nu var den reserverad efter mig.

Ikväll ska jag ta hand om hästen för dottern ska på möte med ungdomssektionen på ridskolan. Känner mig dock lite stel efter skidåkningen så jag tar en promenad med hästen istället för att rida. Det finns en annan mamma i stallet som vill att vi ska rida ut tillsammans men jag säger att vi måste vänta tills det blir mjukare i backen. (Så snackar hon som har ryggsäck med dubbla flytvästar & isdubbar när hon går på isen trots att den är flera decimeter tjock = jag!).