Att skriva som verkligheten är. Bara för att man är en yogautövare är inte livet alltid upplyst av guldigt skimmer (men en stabil sadhana hjälper till här det måste jag inflika)...
Sov som en kratta i natt, somnade lite för sent pga två tonåringar som kollade på läskig film i kombination med ett lyhört hus. Inte nog med det vaknade vid ett tiden och fastnade i något dumt tanke spår = var vaken i flera timmar... så onödigt. När vi var i Sardinien fick jag ont under ena foten, trodde det var ett blodkärl som sprack men nu är det som en liten blå utgjutning som gör att jag knappt kan stödja på foten. Tycker jag har haft mycket problem med kroppen i sommar, ett knä som inte går att sitta i klippställning med, ont i ryggen & nu foten... Jag vet det finns mycket värre saker.. men skriva som verkligheten är för mig..
En annan sak som gnager är att när man är en ensamvarg som jag är det inte alltid så lätt i gruppsammanhang. Jag vet att det beror på att jag gillar att gå mina egna vägar men det betyder inte att jag inte blir sårad när jag inte riktigt får vara med.. Men kanske det är ett tecken på ett sätt också. Jag tror det även om jag inte är redo för att hoppa riktigt ännu.
Känner mig inte så andlig nu (har skrivit om det tidigare i sommar) som om jag inte riktigt tar emot. Men intuitionen fungerar till småsaker, som att jag på Sardinien fick en mycket stark känsla att be mannen att skörda min spenatodling.. nu ville jag inte besvära honom med det. Dagen efter hade rådjuren ätit upp allt...
Det är ju fredag trots allt & då ska man ändå fokusera på gladsaker. Igår kväll satt jag mig i solen & skrev ner intentioner för min höst, olika områden & tre intentioner efter det. De delar jag hann skriva om var mina relationer, min yoga, mitt yogaföretag, roliga saker & vår ekonomi. Det ger mig alltid hopp & energi att fundera framåt i positiv anda.
Kram & Sat Nam♥
