Måndagstankar om att släppa tankarna

 Mitt jobb är beroende av avtal och nu har vi bara ett år kvar tills det blir en ny upphandling. Jag märker att redan nu kan en del negativa tankar leta sig in om det. Jag blir inte yngre, hur ska jag hitta ett nytt jobb om vi inte vinner nästa avtal och sedan spinner tankarna på om hur svårt saker och ting kan bli osv.

Ofta tänker jag att: det är ingen idé att tänka utan bara att göra min yoga/meditation så löser sig allting på bästa sätt. Sedan glömmer jag det och börjar tänka igen.

Idag lyssnade jag på en klok yogalärare online som just pratade om att höja frekvensen genom att göra yoga/meditation nu. Att det är så lätt att genom yogan lyfta sig själv om man har hamnat på en tråkigare plats inombords. Allt detta vet jag och har upplevt genom åren men så skönt att höra det ibland.

Min yoga nu är som oftast på våren väldigt reducerad, jag undervisar inte heller. Däremot är jag mycket i naturen och nu har jag ju min nya älsklingshobby att springa.. (väldigt kort och sakta men ändå).

När jag nu påmindes om hur viktig min andliga disciplin är (jo jag gjorde min meditation i morse men bara 11 minuter) kom jag att tänka på ett mantra Sochai soch na hovai (första paurin i Jap Ji, den texten vi läser när vi gör aquarian sadhana). Översättning av första raden är:

By thinking and thinking again a hundred thousand times one cannot be reduced to thought

Ja ni ser, där kommer det där om tankar in igen.

Jag tror att det mantrat får blir min morgonmeditation nu ett tag framöver.

Sat Nam

Helgen och mitt spring-mål

Måndag igen efter en lugn och skön helg. Jag är så glad att jag har börjat att springa lite grann. Målet har varit att när unghunden är ett år ska vi kunna springa tillsammans några gånger per vecka. Men sen kom ischisas i vägen. Det började någon gång i höstas när jag på allvar trodde att jag var snabbare än yngsta dottern och vi tävlade en gång när jag mötte henne på väg hem från skolan. Jo då, alla mina döttrar är någon sorts löptalanger, det har de ärvt från sin pappa som var en stjärna på 400 meter i sin ungdom.. Sedan dess har jag till och från haft ischias och speciellt om jag försökte springa eller gå mycket.

Nu har vi en stegtävling på jobbet och jag har gått väldigt mycket och då har ischiasen blivit bättre och med mina barfotaskor kan jag t o m springa en del. 

I fredags var yngsta dottern sugen på att springa, kors i taket, och jag hängde med och då gick det så tungt, fick stanna flera gånger. Men igår var jag på det igen, och det gick så mycket bättre, tung först men sen kom jag in i andra andningen och med rätt musik i lurarna går allt!

Helgen innehöll också grillat, gott röd vin, långa promenader och lite trädgårdsarbete.

Saknar att umgås med vänner!

Yogan är minimerad till en mantrameditation..

Tillbakablicken

Ibland saknar jag bloggen, häromdagen råkade jag sladda in här och läsa en del inlägg som jag skrev 2014. Det var så bra för mig att inse att saker har förändrats och tillvaron är lugnare nu. På gott och ont naturligtvis, då bodde fortfarande alla döttrar hemma och jag var fast i skjutsa hit och dit-träsket samtidigt som jag jobbade heltid, undervisade i yoga, gjorde min egen yoga osv. Det gick, jag hade mer energi då, eller var tvingad att ha det kanske😉.

Nu är min tillvaro betydligt lugnare, jag har mer egentid som jag tex fyller med mycket mer promenader...(och har börjat att springa lite😍💪)