Myrsteg

Idag blir jag inspirerad av att läsa det här inlägget. Små steg varje dag mot det jag vill, sånt som jag vet om men glömmer bort (det försvann i novembermörkret men nu börjar jag kravla mig upp igen..). Igår när jag var ute på kvällspromenad med hundarna tänkte jag på att det är så otroligt vackert här på jorden. Tänk varje lite snöflinga med unika mönster, alla grenar på träden som är fulla med frost. Barren på granarna, allt är så mångfascetterat och vackert.  Det är som vi som bor på den här planeten är förblindade vi kan inte se det vackra och ta in det.. Vi springer på i ekorrhjulet, vi stannar inte upp och känner och lyssnar, tiden snurrar fort.. Vi måste lära oss att känna istället för att tänka. Att gå åt det hållet som hjärtat pekar.. (Lättare sagt än gjort, jag vet men jag vill försöka).