Oförändrat

Oförändrat läge, fortfarande skör & med en smärtande vänster axel. Dessutom går smärtan ner i vänster arm & för en hypokondriker som jag blir då diagnosen lätt.. Har medfört dålig nattsömn & det har jag redan nog av innan. Funderar på varför det här kommer just nu. Läser hos fina Fyra kvarter ifrån ett inlägg om livet & döden. Där hon skriver attt ju mer hon älskar livet desto räddare blir hon för döden. Hos mig fungerar det precis tvärtom. När jag är i harmoni med mig själv, som jag oftast är, & tänker tankar som att jag älskar mitt underbara liv. Då är jag inte ett dugg rädd för döden. Men när jag som nu har ont & känner mig orolig & allmänt låg då har jag mycket svårare att hantera svåra tankar..

Innan jag började med yogan, för nio år sedan så var jag en stamkund framför hyllan med personlig-utveckling böcker på biblioteket. Nu står jag där igen. Har hittat en hel del guldkorn. "Hitta hem till dig själv" är en av dom, fina små texter att fundera kring & läsa högt ur under meditationen på yinyogan.
(Naturligtvis har jag läst mycket böcker under de här nio åren men inte så många från biblioteket..).