En sån där vecka då offerkoftan hänger långt fram i garderoben. Trött & ganska känslig. Medveten om mönster i familjen. Inte så bra på att ta kritik. En närstående som alltid hittar fel hemma hos. I vanliga fall tiger jag. Men inte den här veckan. Varför leta efter fel och inte efter rätt? Jag gör så gott jag kan, jag prioriterar det jag tycker är viktigt! Får dåligt samvete efteråt. Varför inte bara tiga som vanligt. Vill inte göra någon ledsen. Men å andra sidan vill jag umgås med dom som uppmuntrar & tror på mig trots små fel & brister (som att det är stökigt i ett köksskåp & att vi inte har någon helfigursspegel ännu, alltså inga värdsliga saker men små pikar som gör ont).
Yogan den här veckan består av mantrameditation & suficirklar.
jag tror på ärlighet. men bara om människor ber om min åsikt. och oftast vill de inte ha den. att någon ens har åsikter om hur man har det hemma, släpp det! det låter också som en person som kanske inte alls gagnar dig. jag har blivit väldigt restriktiv med vilka jag väljer att umgås med. allt sedan yogan gjorde intåg i mitt liv. jag behöver inte träffa alla. det räcker med de där man har ett gemensamt utbyte. Stor kram och var rädd om dig!
SvaraRaderaJag är helt inne på Annikas linje - och så en bamsekram på det!!
SvaraRaderaTack kära Annika & Nina. Nu är det här en närstående person som jag måste ha i mitt liv. Oftast tycker jag synd om personen som inte kan låta bli att kritisera & leta fel. Men vissa veckor är det svårare att ha den inställningen. Med vänner är jag också väldigt restriktiv jag vill bara ha vänner som jag vill lyfta och som lyfter mig:-). Kramar
SvaraRaderaÅ vad jag förstår dig. Finns flera såna där kritiska i min närhet. Tror att jag har lärt mig att strunta i vad de säger. Fast ibland är det svårt. Vissa dagar liksom.
SvaraRaderaStor stor Kram
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaTack Marika, den kramen värmer, råkade skriva Maria i förra inlägget så det fick jag radera:-), kram igen
SvaraRadera