onsdag 16 mars 2016

Våren & min sadhana

Härligt med våren & värmen även om man vet att det troligtvis vänder igen. Hos mig har det varit full fart både på jobbet & hemma. Måste påminna mig om att våren är min tröttaste, känsligaste & sköraste tid. Bloggen har varit ett sätt för mig att förstå det. Skrev jag inte om samma sak förra våren..? & kanske våren innan det? Jag börjar se samband & får en översikt.
Morgonyoga klockan sex, bara jag & hunden är vaken...
Helt plötsligt är jag inne på min sjunde dag med den lugna kriyan för meditation & självtillit. Inget jag hade planerat. Mina tankar gick mer åt riktigt fysiska kriyor. Känner att jag behöver öka min magstyrka (erkänner att man vill ha lite snyggare mage till bikinisäsongen..) & jobba med bakåtböj som i kamelen. Men det fina med kundaliniyogan är att man oftast inte tänker ut en sadhana. Den bara dyker upp! Kram & Sat Nam♥

4 kommentarer:

  1. Tack tack tack för att du skrev om våren just idag, just nu, och om mönstret som upprepar sig år efter år. Jag är också tvungen att inse jag är trött, blir trött av allt ljus och allt som vaknar. Får se till att gå inåt och stilla mej (ännu) mer i yogan. Fint och sant det om sadhana också, det är inget som huvudet ska blanda sig i :)
    Kram och Sat Nam!

    SvaraRadera
  2. Jamen du. Det är ju våren och jag som tänkt att det bara handlar om min situation. Den där skavande, kliande känslan innan man är igenom liksom. Tack. Kramar

    SvaraRadera
  3. Det gör ont när knoppar brista. Ja, det är väl så. Kramar

    SvaraRadera