Ljuset har återvänt & då vet jag att min kropp har svårt med den omställningen. Lärde mig det när jag har varit på akupunktur. Det är någon meridian som jag har glömt namnet på (binjure?) där energin bara rusar fram. Tydligen är jag inte ensam, enligt "akupunktören". När man dessutom lägger till två helger i rad där jag har varit bortrest, jobb & allt annat som ska roddas i min tillvaro. Då kan det hända att jag vaknar på nätterna vid tre tiden ligger & vrider mig, känner energin som rusar fram & tänker tankar som inte gynnar mig. Jag har lärt mig signalerna, en speciell känsla i kroppen, ont under fötterna, svårt att slappna av i nacken. Tror att det är så när man yogar att man får mer koll på sin kropp. Vill verkligen inte hamna där jag var för några år sedan när kroppen bråkade med mig på ett väldigt otäckt sätt. Medvetenhet är första steget, dags att planera in vila & akupunktur (när ska jag hinna pressa in det i mitt fullspäckade schema:-).
Vaknar lite för sent nu men yogan blir ändå gjord, uppvärmning & en kort kriya får duga. Siktet är alltid inställt på att gå upp tidigare men jag har inte varit så framgångsrik på den punkten den här veckan. Hörde ett mantra som heter
Ajai Alai i lördags på vit tantra som de spelade i pausen. Sedan har jag haft en längtan efter det hela tiden. Kanske inte kommer att lära mig det utantill i första taget. Men lyssna det kan jag. Kram & Sat Nam