Förändringarnas vindar blåser på jobbet. Ibland är det skönare undvika, gå ut på lunchen med mul mantra högt i hörlurarna, än att möta andra & få deras åsikter, rädslor & förväntningar med sig. Samma med bekanta, vänner & nära & kära. Man vet vilka man ska dela sina förhoppningar & farhågor med. Vilka som bara ifrågasätter, vad ska du göra nu?, vilka som stöttar & peppar & vilka som lyssnar & är ärliga. Vill inte döma någon utan vi bär alla med oss våra bagage & det kommer gärna fram då. Den erfarenheten fick jag bland annat när vi byggde hus. Det märktes så väl vilka som var negativa & ifrågasättande. Gjorde att jag faktiskt uteslöt en nära släkting i husbyggandeprocessen tills det redan var spikat & klart att det skulle bli av.
Min man är fantastisk på att inte döma. Ena dagen kommer jag hem & säger att nu vill jag nog plugga. Vad kul tycker han! Nästa dag; jag tänker nog starta eget inom medicinsk yoga. Det låter som en bra idé säger han tålmodigt. Inte alls säker på att jag skulle vara lika positiv i omvänt läge...
Låter som en bra strategi i mina öron. Jag har inte alltid lyckats med samma även om jag haft intentionen. En del nästan vräker sig över en och vill dela alla sina farhågor som förmodligen bara är deras egna rädslor. Jaja. Vi har ju ändå verktygen :) Skönt med din man, min fungerar likadant! Kram
SvaraRaderaKänner igen när någon vräker sig över en och planterar deras rädslor i mig.. Men jag försöker välja vilka jag berättar för. Är inte alls fulllärd. Men det känns som jag har en ny strategi. Kram
RaderaSå bra du får satt ord på detta! Jag försöker också ha en tyst strategi för att upprätthålla harmoni och gå omvägar kring rädslor, som andra har. Tänker också omvänt; att jag verkligen gör mitt bästa att inte låta mina egna rädslor komma ut som grodor ur mun och jobbig besserwissighet. Och det låter så fint med en man av den kaliber du har - jag lever med största realisten, ifrågasättaren och (förlåt mej honey) ofta pessimisten ;)
SvaraRaderaHi hi, jag tror att i de flesta förhållanden så är det en som får ta på sig den rollen av att vara realist mm. Eftersom det inte är min man är det nog mer jag kanske... Ja din tanke om att inte bedöma och döma andra delar jag med... och att inte fråga så mycket till den som inte har svaren.. Kram
Radera