torsdag 27 november 2014
Hej
jag heter Ulrika & är inte bara fru & trebarnsmor, yogafröken & jobbar heltid. Jag har även en egen taxifirma som heter Tonårstaxi. Där kör jag flera turer varje kväll. Nu har jag även börjat köra nattskiftet på helgerna... Skämt åtsido... En riktigt trött dag. Började så fint med yoga & lugna hjärtats meditation. Men fick ändå spelet över allt stök hemma, att alla var sena & hur mycket jag har skjutsat den här veckan. Jag vet att det är delvis mitt eget fel. Det är så mörkt efter vägen hem till oss & jag är inte alls förtjust att tjejerna cyklar kvällstid. Kör hellre en extra runda än att vara orolig. Men känner att det sliter att aldrig få en hel kväll & bara vara hemma. Ska försöka dra av mig den här offerkoftan framåt kvällen, för den kliar & sticks. Kram & Sat Nam
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tycker inte du har en offerkofta på dig, du beskriver ju bara att du är trött och att du är rädd om dina tjejer. Det finns en tid för allt och den här tiden med tonåringar känns precis som småbarnstiden, som om den varar för evigt, men det gör den inte. Tycker du är fantastisk och skickar en varm kram!
SvaraRaderaTack fina Annika, nu blev jag tårögd av din omtanke. Kram
RaderaKära du, klart att du inte har någon offerkofta precis som Annika säger. Trodde jag skulle dö i fredags då min tonåring inte kom hem till lunch och inte hade mobilen på. Ingenting fixade jag att göra ordentligt...mer än ringa runt och köra upp alla andra...och då hade han helt lugnt gått ut med kompisarna för att fira en annan kompis födelsedag. Klart man vill veta att de inte råkar ut för något. Klart att du gör rätt som agerar taxi och får lite utbrott ibland. Kram
SvaraRaderaJo jag vill ju agera taxi det är ett eget val. Sen får man ha en gnällig dag eller två och sedan släppa det...där släpper jag offerkoftan. Jo det är det värsta som finns att vara orolig för tonåringar speciellt om det är mitt i natten... Kram
RaderaBeen there, done that. ;)
SvaraRaderaMen som du säger, hellre taxi än att de ska ta sig hem själva i nattmörkret. Nu blickar jag tillbaka till den tiden och ser det som något mysigt man gjorde för "sina små".
Skönt att höra ett perspektiv på det hela, nu i efterhand har man ju nästan glömt tröttheten med småbarnsåren och ser det i ett rosa skimmer...
RaderaSkickar en kram i novembermörkret och tycker det är viktigt att man får spy ur sig ibland, brukar kännas bättre sen!
SvaraRaderaJa spy lite galla någon dag, fast jag tror hela veckan har varit lite sur från min sida... Ska försöka skärpa mig och vara tacksam åt allt det fina jag har. Kram♥
RaderaJag skriver bara under alla andra kommentarer (fredagslat, förlåt) och kramar dej en extra gång! Ut med det bara, det rensar och lättar!
SvaraRaderaFredags-lat är bra! Kram
Radera