En sån där helg då jag sprang på stan både fredag & lördag. Lördag i större staden med tonårsdöttrarna. Mysigt att få tid med dem! Yogan & meditationen blev inte gjord. Igår vaknande jag upp till något sorts känslomässigt kaos. Offerkoftan kliade & jag var arg! Höll i sig ända tills att jag hade min yogalektion.. Då blev allting bra igen.. Jag behöver yogan... (annars blir det synd både om mig & omgivningen...)
Utan yogan försmäktar jag i denna värld:-) |
Se det som en konstruktiv påminnelse?
SvaraRaderaYes, nu har jag yogat i överflöd i början av veckan:-)
RaderaJag tänker precis som du. Förkylningen har stoppat mig de sista dagarna från att göra min yoga och jag känner mig lite kinkig. Kram
SvaraRaderaKinkig kanske är ett svagt uttryck... Kram
RaderaVågar inte ens tänka hur jag skulle vara om jag dissade yogan en period. Ujj, ujjj....! :D
SvaraRaderaKram & Sat Nam!
PS. Så fin du är på bilden!!! DS.
Precis så, gäller att hålla sig innanför yogaramarna...Tack och kram♥
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaHehe, som jag känner igen mig i den där offerkoftekänslan!
SvaraRaderaSå fort jag slarvar med att ta hand om mitt så vaknar jag som en förkrympt gammal ullkofta...
Yoga är så bra för så mycket!
Ja precis så, när man slarvar med att ta hand om sitt. bra formulering..Absolut yogan ger balans som jag behöver.
RaderaSå fin du är!
SvaraRaderaTack och kram till dig!
Radera