Långsamhet & ensamhet

Går min promenad i sakta mak & njuter av allt det vackra. Våren är en magisk tid. Ryggen & nacken värker & vänster sida av kroppen känns som cement just nu. Längtar efter långsamhet & ensamhet. Vet inte riktigt var jag ska hitta bromsen bara. Har bestämt mig för att avsluta terminen på tisdagar & bara köra ett yogapass i veckan. Vi har varit få sista tiden men det ger mig ändå ett sting av dåligt samvete. Plikttrogen in absurdum ibland.. Tänker att jag ska ta den nyvunna vardagstiden till att sitta i kökssoffan, tänka på vad jag vill & kanske skriva några rader i en vacker bok med buddha på som jag har liggande hemma. Men ikväll ska jag förbereda det stora vårevenemanget på minsta dotterns skola & ni vet hur det är med livet, det pågår, det pågår... Kram & Sat Nam