Ibland är det svårt att skriva om saker. Som igår när det hände något som gjorde mig ledsen. En struntsak som jag totally överreagerade på. Kanske på grund av att det har varit för stressigt på sista tiden, eller helt enkelt kanske för att någon var över och tassade på ett område som är mitt. När någon är snäll & ger mig jättemycket hjälp men sen inte kan låta bli att hela tiden komma med goda råd. Säkert inte ont menat men det petar på något i mig, kanske något nedärvt, att det jag gör inte riktigt duger. Eller kanske mer att man skulle vilja att någon skulle fråga hur jag har det istället för att berätta om hur saker borde skötas. Att det får mig att känna mig ensam. Men jag förstår att det ligger hos mig, alltid så, det som händer hos mig är min sak att ta tag i.
Vaknade tidigt & var ledsen. Landade på min yogamatta & där finns det alltid tröst. Jag är inte mer än människa & ibland blir det fel. Kram & Sat Nam
Vet precis, men det gör det inte lättare i stunden att ta itu med surdegar (mer eller mindre). Det måste liksom få rulla runt en stund innan man kan gå vidare. Släppa taget. Hoppas du får en mjuk helg och att yogamattan är välkomnande och mysig :)
SvaraRaderaKRAM!
Tack♥ har tagit en låång tur i skogen idag, bästa medicinen för mig. Kram
SvaraRaderaÅh vad jag känner igen mig i det du skriver idag. Att man inte känner att det är tillräckligt det man gör fast den andre kanske inte alls menar så. Jag fick fel sorts bekräftelse som barn och det har skapat mönster helt enkelt. Men det är också skönt när man ser att det finns hos en själv. Skickar en varm kram och det är allt bra tur att vi har den där yogan <3
SvaraRaderaKram!
Bara att jag känner att det är tillräckligt bra är det good enough men i vissa perioder som nu när det har varit stressigt och jag är trött då går allting innanför skinnet. Tack och kram
Radera