Bättre

Blev lite tyst här på bloggen. Minsta dottern var sjuk några dagar förra veckan & jag fick lite mer tid hemma. Kändes som min räddning. Kunde slappna av & släppa jobbet. Känner mig fortfarande lugn även om något litet virus spökar i min kropp & jag har ont i ryggen & är stel i nacken. Kroppen glömmer inte..

I helgen blev det nästan ingen yoga för min del. Vi hade släkt på besök som sov över. Däremot blev det en härlig dag långt in i skogen med fantastiskt väder. Vilken bonus!

Nu hoppas jag på mer morgonyoga då vintertiden gör det lättare att komma upp i tid. Det som kan ställa till det är väl höstlovet & tonåringar som vänder på dygnet. I morse satt jag tidigt på mattan för ett kortare yogapass & en längre meditation. Hoppas det sätter tonen för alla vardagsmornar fram till jul.. Sat Nam♥

Yogahjälpen!

Det har väl inte undgått någon som läst här att jag har haft det stressigt på jobbet. Jo jag vet att "det är inte hur man har det utan hur man tar det".. men jag har helt enkelt haft svårt att värja mig från de arbetsuppgifter från många olika håll som växer på hög. Speciellt fredagar har blivit en sådan dag då jag har extra mycket att göra. När jag slutade jobbet i fredags hade jag en del ärenden på stan & när jag väl kom hem kände jag mig inte alls bra. Ryggen värkte, vänster sida på kroppen kändes hur stel som helst, nacken ännu värre & så en känsla av att ångesten ligger & väntar i bakgrunden..

Jag är så glad att jag har min yoga & många verktyg att använda mig av. Rullade ut mattan & gjorde ett långt & långsamt yogapass, sedan en guidad kroppsscanning med hjälp av en app som jag har & till sist gjorde jag meditationen kirtan kriya. Efter det var jag nästan människa igen.. Yogan hjälper mig att ta udden av det värsta. Sedan måste jag självklart göra fler åtgärder.. Men jag är så glad att jag har en metod som faktiskt rensar hjärnan (man har forskat mycket på Kirtan Kriyas effekt på hjärnan & den är verkligen effektiv) så att jag kan släppa saker & slappna av...

För säkerhets skull har jag även bokat tid för akupunktur, det brukar också hjälpa mig.

I morse vaknade jag tidigt av mig själv & rullade ut mattan, det är bästa starten på dagen & veckan. Kram & Sat Nam♥

Hur läget är

Positivt är att jag gillar hösten så galet mycket i år. Allt är så himla fint, alla blad i olika färger & knaster av massa torkade löv under fötterna.

Det negativa är att jag inte mår helt bra nu. Som jag skrivit tidigare har det varit mycket stress på jobbet under en längre tid. Nu har jag fått en lösning på problemet, men det tar några veckor till innan vi är där. Även om det är lite lugnare och man vet att det kommer att bli bättre sitter liksom stressen kvar i systemet.

Nu är ju inte mina kvällar helt lugna heller & det är viktigt att se till helheten. Framåt december lugnar det ner sig på den fronten också. Men nu är alltid nu. Min egen yoga har fått stryka lite på foten den senaste veckan. Jag har somnat lite för sent (skriver bara tonåringar) & inte orkat upp på morgonen för att yoga. Jag har ändå fått till en kortare meditation, kirtan kriya som finns på spotify med Nirinjan Kaur, den rekommenderas!

Paradoxalt nog öppnas en del möjligheter som gör mig glad. Blir inbjuden att hålla yogapass/föreläsning för en stor grupp på det stora regionssjukhuset & idag fick jag mail om ett projekt till våren där de vill ha mig som yogalärare. Tar ett djupt andetag & får fundera, kan inte pressa in mer i min redan fullspäckade tillvaro men man kanske kan strukturera om arbetslivet till förmån för yogan... !?

En kväll hos mig

I huset med de tre döttrarna kommer mamman hem vid sextiden efter att ha jobbat & sedan haft ett yogapass på lasarettet. Mannen lagar mat, lilldottern kollar i I-paden, äldsta dottern har cyklat på träning men mellandottern har inte kommit hem ännu. Mamman blir genast orolig även om hon vet att mellandottern tränar barn vid den här tiden. Men att hon inte hört av sig sedan hon kom hem från skolan! För att skingra tankarna börjar mamman genast att plocka ordning & försöka reda ut en stor tonårsklädhög i ena badrummet, vad är rent & vad ska till tvättstugan, samtidigt som hon ringer & smsar mellandotter. Hallå, var är du..? men mobilen är naturligtvis urladdad. När klockan är halv sju kan hon inte hålla sig längre utan ringer dotterns kompis. Jo men hon var här efter skolan & nu är hon på träning, ok tack.. pust & lättnad. Sedan ringer mellandottern & vill bli hämtad & får en föreläsning i bilen av hönsmamman om vikten att alltid höra av sig! Mellandottern bara skrattar & tycker hon har löst situationen väldigt bra, jag visste att du var på yoga så jag tog mig till träningen själv..Jo mamman vet att hennes döttrar är mycket kapabla.. men ändå tänk om du hade trillat ner i ett dike & slagit huvudet i en sten, mellandottern skrattar ännu mer.

Väl hemma börjar mamman oroa sig lite för äldsta dottern som ska cykla hem i mörkret efter sin cross-fit träning, hon vet att dottern alltid tar ut sig mycket & inte direkt cyklar sakta den där halvmilen hem.

Suck av lättnad när dörren öppnas & hela familjen är samlad, vi har ätit lite i omgångar men nu samlas nästan alla framför tvn en stund där kockarnas kamp pågår, jo förutom yngsta dottern som måste se klart ett avsnitt på disney channel.. Mamman pustar ut i soffan med en kopp te..

Men då tar äldsta dottern på sig jackan igen, var ska du? Jo hon har sovmorgon imorgon så hon blir hämtad av en kompis med bil. Mamman hänger en till tvättmaskin & går & lägger sig, tänk vad det är mörkt ute & trafiken är ganska farlig i vår lilla stad.. Somnar med ett halvt öga på glänt, men så fort hon hör att ytterdörren öppnas & stordotter är hemma somnar hon djupt.. Godnatt..

Lördagsmys & klimakteriet del två

Känns som jag bara tjatar om hösten här men jag tycker det är så härligt nu! Kall skön luft, så vackra träd.. på andra sidan sjön är träden guldgula & jag vill bara sitta & titta på allt det vackra. Det är som vanligt det här med kontraster när det har snurrat lite för fort ett tag vill jag bara sakta ner.

Har haft en väldigt skön lördag so far. Började med lugn yoga, en liten sväng till biblioteket & stan (jo det kunde jag vara utan men med tre döttrar är det alltid något klädesplagg som någon saknar), tacorester i kylen, lång promenad & hemlagad äppelpaj. Njuter & andas ut... så skönt att bara vara hemma!

Tänker på förra inlägget där jag skrev om klimakteriet. Minns lite mer från föreläsningen. När vi är barn har vi nästan inget östrogen och sedan går nivån upp i tonåren och håller sig där ända till vi kommer till förklimakteriet då går östrogennivån ner i ett barns nivå igen. Det här kan vara en lika omvälvande period som i tonåren. Kroppen sparar dock en del östrogen i fettceller (det är därför vi ofta får lite mer fett på magen), hudceller & i hårsäckarna. 

Något som hjälper för mig vid pms är det svenska kosttillskottet Procomb som jag först köpte för mina hudproblem som jag ofta fick förut vintertid. Jag tar en tablett varje morgon och det känns en stor skillnad om jag tar ett uppehåll. 

Nog om det här ämnet nu, jag hoppas att jag får chans att gå på den här workshopen om klimakteriet någon gång längre fram så att jag lär mig mer ur ett yogiskt perspektiv. En övning jag minns som var bra var att sticka ut tungan så långt man kan och hålla fast den med tänderna, sedan andas djupt genom munnen genom öppningen i mungiporna. Det såg roligt ut vill jag lova:)

Nu ska jag laga lite fisksoppa & njuta ännu mer av den lugna lördagen! Kram & Sat Nam

Klimakteriet, döden & hösten

Helt plötsligt är alla träd röda, gula & vackra. Vill bara stanna upp, sitta still & titta ut. Vet att det kommer en sådan här period varje höst & vår. Det snurrar lite för fort & jag får kämpa med att lugna ner allt. Har varit mycket på jobbet länge men nu har jag fått en lösning som kommer att ge avlastning så småningom & det känns verkligen skönt!

Har också känt av min kropp ganska mycket, vet inte om jag ska kalla det pms. Har haft en tid när jag känner av tiden innan mens mer, svårt att förklara men jag får tex lite muskelryckningar & blir mer trött. Dessutom kommer inte mensen igång lika lätt & håller på en längre period. När jag var i Järna var jag på en fantastiskt bra (men för kort) föreläsning om klimakteriet. 

Klimakteriet startar ca 10 år innan menopaus (medelålder 51 år). Jag är 47 år nu & naturligtvis påverkar detta mig även om jag än så länge har hyfsat regelbunden mens. På föreläsningen pratade de (Saran yoga) om att östrogenet är som en magisk boost som ger oss kvinnor kraft att ta hand om andra. När sedan östrogenet går ner måste vi ta hand om oss själva, det är här kvinnorna slutar att kompromissa! Då blir det ofta skilsmässor. Vi vet inte så mycket om detta i vårt samhälle, speciellt inte männen som ofta undrar vad som hände? I äldre kulturer (tex indianer) kallas då kvinnan för Wise Women då hon har mycket kunskap (jämför det med vad vår kultur brukar kalla kvinnor i klimakteriet för).,, Nu är jag inte någon expert alls på detta område men tycker att det är intressant då det berör mig & mina vänner i samma ålder.

Har undervisat mycket senaste kvällarna. Mina vanliga pass, passet för personalen på lasarettet & en prova på kväll på shalan. Nu längtar jag efter långa kvällar hemma framför brasan. Ikväll har jag lovat minsta dottern att läsa sagan om marsvinet Herr Muffin som handlar om döden, lite svårt för mamman att ha en stadig röst även om det handlar om ett marsvin, men yngsta dottern är van att mamma gråter om det är någonting sorgligt. 

I en av mina yogaklasser har en deltagare nyss gått bort. Hon var med om en otäck trafikolycka & har legat i koma en tid. På yogan i söndags sjöng vi Akal tillsammans för henne. Det var svårt att sitta längst fram & göra det, men jag tänker att det är en av kvaliteterna som yogan ger oss. Att våga stanna i det som är svårt utan att fly... Kram & Sat Nam

Hösttankar

Helt plötsligt är det höst, luften är kall & inom mig känns det skönt. Läser hos Annika idag & känner igen när man brottas med tankar om att inte räcka till. Som kvinna förväntas man ofta vara duktig & fixa allt. Men det är mest i mina tankar som jag inte räcker till. Har också haft en tanke att min yoga inte har haft någon effekt. Yogan jobbar i det tysta & det är inte alltid man märker av förändringar. Men ändå!, över två månader med sobagh kriya, borde det inte ha hänt någonting..? (alltså jag skrattar åt mig själv när jag skriver det här). Sen slår insikten till att alla de här tankarna om att inte duga, inte vara tillräckligt bra, det kanske är dolda föreställningar som nu har kommit upp i ljuset. Man kan inte ändra något som man inte har fått syn på.. Jo yogan gör mig mer medveten, precis som jag pratar om när jag undervisar. Inte alltid polletten trillar ner hos mig själv.

Min egen yoga är väldigt mjuk & snäll nu. Har varvat några lugna, sittande kriyor. Igår började jag att undervisa för personalen på lasarettet igen. En stor grupp med många nya ansikten. Många har  gått på yoga på ett gym & min yoga är väldigt olik den. Anpassar lite för att första mötet ska bli mjukt & inte för konstigt. Men jag tonar alltid in, Ong Namo Guru Dev Namo ekade nere i lasarettets källare.. Kram♥