onsdag 28 oktober 2009

Sömnlösa funderingar

I natt var lilla M hungrig mest hela tiden. Kanske har hon någon tillväxtperiod eller så blev hon bara hungrig efter sitt premiärbad i badhuset.. Hon får gröt på kvällen då hon vägrar äta välling & då står hon sig inte hela natten utan jag brukar amma några gånger. Vid halv fem när jag hade ammat femtioelva gånger så kunde jag inte somna om utan låg & funderade. Jag tänkte på en yogalärare jag hade i flera år som jag började yoga för. Hur vi var flera yogisar som bestämde oss för att stanna där vi tränar idag & inte följa med yogaläraren till ytterligare en annan lokal, vi hade bytt ställe flera gånger förut & nu kände vi att här har vi hittat hem. Inte bara därför utan vi hade växt ifrån vår lärare & det var dags att gå skilda vägar. Det här är naturligtvis att göra en lång historia kort, det var därför det tog så lång tid att tänka igenom allt som hänt. Jag trodde att jag lämnat allt det bakom mig för länge sen, men troligtvis fanns det en anledning att tänka igenom det igen. Hur det har format mig. Man får inte glömma att det är själva yogan som är det viktigaste, naturligtvis är det guld värt med en bra lärare, men man får inte vara beroende av en viss lärare för att kunna yoga. Idag har jag en otroligt kunnig yogamentor som jag träffar några gånger per år & får även hjälp av min kära yogalärarkollega under mysorepasset. Allt är precis som det ska vara..

2 kommentarer:

  1. Allt är precis som det ska vara! Jag har tänkt i samma banor som du. Att visst är det viktigt med en bra lärare, men att man ändå hela tiden mår bra av att vara öppen för intryck och lärdom från flera håll. Det berikar och plockar fram nyanser. Man har ju också en lärare inom sig, den som förvaltar all kunskap vi faktiskt redan har - vi behöver bara lära oss plocka fram den.
    Tänkvärt inlägg!

    SvaraRadera
  2. Tack för dina ord idag! Hur lika många av våra vägar är, när man hör andras vandrande så stärker det egna beslut. Skönt att läsa!

    SvaraRadera