 |
onsdag 3 december 2014
Att vända på myntet
Tänker på det här med att beklaga sig. Senast jag var på tjejmiddag klagade jag lite på mina stela höfter. Men du som har yogat så länge & mycket borde väl vara jättemjuk sade en av vännerna. Ja fast å andra sidan är det ingen som vet hur stel jag hade varit om jag inte yogat. Jag kanske är supermjuk nu om man skulle jämföra med det. Samma som nu när yogan inte riktigt har fått plats men meditationen är med varje dag. Kanske meditationen är det som håller mig uppe i en fullspäckad tillvaro. Idag är en bättre dag på alla sätt. Jag minns helt plötsligt en bättre dag från förra året. En ledig eftermiddag där jag bakade scones åt tjejer som kom hem från skolan, en vacker himmel & en stor lyckokänsla. Det enkla, det vardagliga är det som betyder något i längden. I helgen är det dags igen för yogalärarutbildningen, innan dess måste jag få lite tid hemma med dom jag älskar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åh vilken fin bild! Och det enkla är det man älskar i längden. Tycker inte att det är en klagomur när man ibland pyser ut lite av det som snurrar för fort, känns för trångt och skaver. Det är ju det hela med att vara människa. Och jag tycker det blir oerhört trist med de som bara skriver "lyckostatusar" det är ingen som har det så, jag är övertygad, och då visar man bara en sida. Jag gillar hela dig! Sen tror jag också att din utbildning lyfter fram väldigt mycket inuti, som du kommer att se i backspegeln när du tittar tillbaka.Kram
SvaraRaderaNej kanske inte en klagomur men vissa saker är dumt att fästa sin uppmärksamhet. Ja livet är upp och ner men jag passar mig noga för att fastna i det negativa, man har alltid ett annat val och vända och se på situationen från olika håll. Kram
RaderaTycker aldrig du fastnar i det negativa, det var inte min mening att provocera bara klappa dig på axeln för att du är mänsklig och att du inte behöver vara sträng mot dig själv. För att fastna i negativitet krävs det väl mer än en vecka eller två? Valet kan ju bestå av att man faktiskt visar hela sig. Det tycker jag om.
RaderaAbsolut blev inte alls provocerad utan glad av din kommentar där du skrivit att du gillar hela mig:-). Jag håller med att lyckostatusar bara blir tråkigt att läsa. Jag försöker skriva som det är och visa hela mig om det nu är hormonproblem eller annat.. Men jag vet att oro och negativa tankar triggar den ångest jag hade när jag var yngre och där har jag ett val. Kram♥
RaderaAh då förstår jag, kram och kram <3
RaderaHåller verkligen med Annika, du klagar inte, du är mänsklig och det är skönt att läsa om. Tänker också på det där att det oftare är de vardagliga ögonblicken som etsar sig fast, inte de storslagna välplanerade. Kram och hoppas din yogahelg blir fin.
SvaraRaderaJa vardagen är finare än vi tror och jag har en vilja att berätta "som det är" i bloggen. Kram fina Lotta♥
Radera