tisdag 2 december 2014

Klagomur

Vill inte att bloggen ska bli någon sorts klagomur. Men de senaste veckorna har jag inte riktigt känt mig i fas. När jag var på yogalärarutbildningen sa jag till någon att det var länge sen jag var arg på barnen. Att yogan gjorde mig lugnare. Som vanligt när jag uttalar mig om något blir det som en sorts boomerangeffekt som studsar tillbaka & motsatsens fula (eller fina) tryne visar sig. Det känns som om mina hormoner går lite bananas nu. Har ätit ett kosttillskott som heter Procomb . Det tog slut så jag fick en veckas uppehåll. Genast började jag känna av att jag blev torr i munnen & vaknade ibland & var varm på natten. När jag köpte det fick jag syn på ett kosttillskott till som heter Nybalans. Kunde inte låta bli att prova det också. Nu håller besvären i sig än & jag funderar på om det är dumt att kombinera två tillskott. Tänker att jag fortsätter med båda tills de tar slut & sedan gör en liten utvärdering. De här veckorna har jag inte haft så mycket tid till yogan utan har mer fokuserat på att meditera varje dag (inte bara sittande utan de andningsmeditationer vi har haft i läxa). Kanske bristen på yogan gör att humöret & orken har dalat. Eller så var det bara NOVEMBER som ställde till det...

4 kommentarer:

  1. En kanske helt befängd tanke... men när jag började min lärarutbildning, så skälvde hela jag till. Det var så omvälvande på nåt sätt. Kanske är det bara så att det är allt och lite till nu, du balanserar på den smala tråden mitt i livet. Allt har sin tid var det ju, och ibland är det mycket av allt. Kram och hoppas december får plana ut i en mjukare lunk!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja mycket av allt är det sannerligen just nu. Jag tror också att lärarutbildningen är mer omvälvande än jag ser när jag är mitt i den. Med lite perspektiv på saken kan man få syn på det. Så är det med coachutbildningen som jag gick, den sätter fortfarande spår. Kram♥

      Radera
  2. Åh det där känner jag verkligen igen... för precis när jag uttalat mig om hur underbart allt var efter namngivningen halkade jag tillbaka på ruta 0. Ibland kanske man ska hålla tyst om det som händer?! skratt* Eller så får man helt enkelt gilla läget. Det går upp och sedan går det ner. Inget är konstant.
    Hoppas du hittar tillbaka snart igen fina du! <3
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst är det konstigt och nästan lustigt. Tex om jag uttalar mig om att jag inte gillar något så dyker det upp och jag måste ändra mig.. skriven på näsan..hi hi Kram

      Radera