söndag 14 december 2014
Lördagens sadhana
När klockan ringde igår morse tänkte jag att jag inte var riktigt klok. Lite läskigt att köra genom skogar & obebyggda marker i mörkret. Väl framme i yogasalen slog värmen emot mig. Salen som ligger mitt i yogalärarens hus med ett stort panoramafönster ut mot en hästhage. Vitklädda yoginisar på ullmattor. Nästan bara luciakronor som fattades. Långt yogapass, vila & sjunga sadhana-mantran till Nirinjan Kaur. Vackert på något sätt speciellt som det ljusnade under tiden solen gick upp. Tre timmar senare drack vi te & åt frukt & på vägen hem kände jag mig både pigg & glad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så värt!
SvaraRadera...ävenom man funderar över sin "smarthet" där i ottan ibland :D
Låter så fint med Luciasadhana, önskar jag hade en kundalinicommunity här nära mej - helt fint det jag själv står för, men ändå... en ännu större helhet.
Kram!
Ja det är fint att faktiskt kunna åka och få input hos ett gäng som yogar tillsammans regelbundet, skönt att delta utan att fixa... även om det var lite väl tidigt.. Kram♥
RaderaLåter både underbart och magiskt. Och tänk hur man funderat över sina val ibland, rest långt, sovit lite och gått upp i ottan. Och allt är värt det i yogans namn. Varm kram
SvaraRaderaJa ibland funderar man men "Just Do It" gäller.. Ja det är värt det. Kram♥
RaderaSå fint det låter och jag kan riktigt länna lugnet och glädjen efteråt. Fast 04.32 en lördag i december... jag förstår tvivlet :-) Kram!
SvaraRaderaHi hi, jag tvivlet är lätt att förstå speciellt som jag hade koll via sms på tonåring på fest som skulle sova hos en kompis.. Men det var så fint. Kram♥
Radera