måndag 22 april 2013

När varningslampan blinkar

Här är energinivån alltför låg. Nacken stel & tålamodet kort. Det började med det fysiska yogapasset i tisdags. Kändes bra då, men efteråt förstod jag att det var inte läge för hård träning nu. Fungerar nog för vissa att träna hårt när man är slutkörd men inte för mig. Att jag dessutom hade fullspäckade dagar i slutet av veckan gjorde inte saken bättre. Begravning av älskad morfar, två besök i stora möbelvaruhuset & köpcentrum & tjejmiddag. Räddningen var en helg som inte var uppbokad. Att få vara hemma & bo in sig. Att gå promenad i solsken. Att vara långsam. Att leda lugn yoga. Hade startat en meditation men lyckades inte klämma in den under två dagar. Tänkte ge upp den långsiktiga planen men startade igår igen. Ibland känns det som jag bara vill ge upp. Sluta kämpa. Lerig tomt & omålat hus, jobb som ska skötas, disk, mat, tvätt, tider som ska passas! Keep up!


2 kommentarer:

  1. Åh, vet du, bodde jag närmare dej skulle jag vilja gå långsamma promenader med dej, låta munnen gå liksom fötterna. Bästa terapin ♥
    Kram och ta hand om dej!

    SvaraRadera
  2. Tack Nina nu blev jag tårögd, härligt att ha vänner i cyberrymden. Kram

    SvaraRadera