Dagen efter var stordottern på konsert med goda vänner & blev utsatt för något som kunnat sluta riktigt illa. Ganska tur i oturen men hönsmamman i mig blev inte lugnare om man säger så. Någon sorts stor trötthet & en känning av förkylning hänger sig kvar hos mig. Om jag inte hade gjort en 40 dagars hade jag nog haft några dagars yogauppehåll. Jag vet att ingenting (verkligen ingenting) blir bättre av det men inspirationen är inte på topp. Har pusslat & fuskat ihop min kriya på kvällarna. Ger mig själv respit & accepterar att det är så nu. Laddar inför sadhana på lördag. Bara några få anmälningar men att få yoga & sjunga massor med mantran tillsammans kommer att ge mig tröst & stöd. Kram & Sat Nam♥
Tänk hur en del fyrtiodagars blir liksom "ihoprafsade" och andra så innerliga. Och hur tiden mellan fyrtiodagars kan vara detsamma. Just nu är jag in between, men upplever ändå att jag ÄR i min sadhana. Jag gör det jag gör och jag mediterar mycket. Och fast jag inte följer någon kriya, så är det i princip samma positioner som kommer till mej varje dag och varje dag känns de olika. Åh, detta yogaliv och alla nyanser, Sat Nam!
SvaraRaderaKram och puh, på att det som drabbade dottern inte blev det värsta ❤️
Åh du skriver så mitt i prick om 40 dagars.. Spännande att inte följa en kriya och bara göra. Ja verkligen puh men ändå jobbigt.. Kram♥
RaderaSkönt att dotterns konsertbesök slutade bra! Och den här våren tar mycket, jag längtar till det gröna, då brukar det för min del lägga sig med trötthet och snurr. Låter härligt med champagne och sushi. Kram kram
SvaraRaderaSkrev nog lite kryptiskt men det slutade inte helt bra och det är lite jobbigt men tur i oturen. Ja mer champagne och sushi vill jag beställa i mitt liv♥ Kram
Radera