det här med mantran. De liksom bara dyker upp & pockar på. Senast var det Chattra Chakra Verte som nu sitter som en smäck. Idag kunde jag inte släppa Rakhe Rakhanahar. Vet att det är några "kundalinisar" där ute som har det som favorit. På utbildningen har vi tur för en av oss är en norrman som spelar gitarr & sjunger mantran så fint. Han har spelat på två av våra sadhanas (en morgondisciplin där vi sjunger mantran i en timme). Hans version av mantrat kan man lyssna på här (finns i den nedre bilden i inlägget). Den har gått varm hos mig idag.
Dagens morgonmeditation blev något av ett skämt. Gick upp lite för sent & lilltjejen vaknade lite tidigare. Eftersom jag sitter i vardagsrummet blev bakgrunden bollibompa & frukost.. Får väldigt ont i nedre delen av ryggen (säkert lungorna) när jag växelandas långa andetag men sedan är det eldandning i sju minuter & då bara släpper allt... Kram & Sat Nam
Javisst är mantran spännande! Hur de kommer till en på de mest fantastiska sätt, limmar sig fast och rör om i grytan. Häftigt!
SvaraRaderaOch tack för länken till norska bloggen, den ska jag plöja igenom senare ikväll!
KRAM
Ja och bara helt plötsligt utan förvarning dyker ett mantra upp och påminner tills jag tar tag i det.. coolt. Jag har inte läst bloggen själv, hans fru har ett yogaställe i Oslo, men jag gillar hans version av mantrat. Kram
Radera