Tänkte att jag skulle skriva ett inlägg om resan. Om de fyra platser vi bodde på. Olika stränder och hotell. Om den fantastiska snorklingen på Koh Tao. Om alla måltider på restaurang. Om shopping (kunde jag vara utan). Om lata dagar vid pool & strand..
Men det jag minns mest just idag var de mjuka sandstensplattorna på det här hotellet. Som var som en smekning mot fötterna. Att känna varje steg. Den varma luften mot huden, lukten & ljuden.
Eller den dagen då jag lyssnade på en podcast med Ramdesh Kaur. Kloka ord & vackra mantrasånger i lurarna. När jag tittade upp var hela himlen full av trollsländor. Bara att andas in nuet.. Kram & Sat Nam
Jamen sådär är det ju. Dels lusten att vilja berätta allt, men samtidigt svårigheten att hitta rätt ord, få in bilderna och ärligt hitta inspiration och ork när man är semesterbakis. Så mycket som inte går att förmedla utan att det mest bara blir platt. Men bara det lilla du säger här ger en stor skymt av din känsla, less is more ❤️ Och tack för podpåminnelsen, jag har ju tänkt lyssna på Ramdesh men glömmer bara...!
SvaraRaderaKram och Sat Nam!
Tack det blir nog less här...:-). Rekommenderar avsnittet om mirakel med Karena Virginia. Kram!
RaderaDina ögonblicksbilder ger ändå en känsla för något. Det räcker så tänker jag, man kan ändå aldrig förmedla allt man tänker att man ska. Jag är väl den enda som inte lyssnar på en enda pod, känner mig hopplöst efter :)
SvaraRaderaKram
Sommarpratarna finns ju på pod, dem har du lyssnat på:-). Kram
RaderaJamen ja, du har ju helt rätt :) Tack, jag är inte så efter som jag tror!
RaderaDär har du något att minnas, vilken belöning för allt slit under våren <3
SvaraRaderaJa en fantastisk belöning. Kram♥
Radera