måndag 8 december 2014

Yogahelgen

Hemma igen efter en intensiv yogalärarhelg. Som alltid svårt att bara släppa allting hemma & dra iväg. Jäkla yoga sa mannen när vi hann kramas i dörröppningen, ja jäkla yoga sa jag & vi skrattade. Men sen i bilen med mantran på hög volym så vet jag ju att det här är min väg. Fredagsyogan med meditation & gongbad var som vanligt underbart. Det är som man kommer in från allt som snurrar & så är man förundrad vilken fokus, närvaro & energi som kommer när vi yogar tillsammans & när vi får hjälp av en lärare. Härligt att träffa alla igen. Det är som man har fått ett speciellt band till varandra, även om man pratar mer med vissa. Resten av helgen har varit jättebra. Mycket yoga & meditation, mycket undervisning, långa dagar. Har vant mig med att sova i yogasalen & sitta redo på yogamattan kl 6 för gemensam sadhana. Det här var fjärde tillfället & jag förstår nästan inte hur fort det går. Gäller att suga åt sig allting nu. Nu ska vi inte ses förrän i februari igen och det känns skönt att ha en längre period att landa i hemma. Igår kväll när jag kom hem var jag så trött så jag stupade i säng tidigt. Jag är glad att vara hemma igen, tacksam för huset vid sjön, med familjen & husdjuren, trots dammråttor i hörnen & tvätthögen. Sugen på att ta mig an läxan & ta tag i min morgonyoga på allvar igen. Kram & Sat Nam

8 kommentarer:

  1. Ja, jäkla yogan :) :)
    Så sant som du skriver, så får man ett speciellt band till sina studievänner. Yogan förenar som sagt. Kram och hoppas du får landa någotsånär mjukt i adventsvardagen, Sat Nam!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja hi hi... Tack och kram tillbaka fina Nina♥

      Radera
  2. Följer din resa. Den känns så mänsklig och normal. Att man liksom kan få ihop familj, djur, jobb och allt som livet för med sig och ändå följa sitt hjärta. Det ger mig hopp. Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det Marika, glädjeskutt och kram!

      Radera
  3. Jag är full av beundran att du faktiskt gör det där mitt i livet när det snurrar som snabbast. Lätt att glömma sig själv då men jag blir inspirerad av att se dig prioritera detta. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hi hi eftersom jag fick en sladdis vid fyrtio så lever jag så länge i småbarnsåren och då måste man. Just do it. Kram♥

      Radera
  4. Känner igen mycket av det du skriver när våra barn började närma sig tonåren och jag klev in djupare i yogans värld med kurser och kurser och instruktörsutbildning :) Kram och keep up, tycker du gör det så bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är jag mitt i, skönt att höra ditt perspektiv. Kram och tack för keep up:-)

      Radera