tisdag 6 december 2011

Valet & kvalet

Ibland dyker den här tanken upp att jag borde ta en paus från mitt yogaundervisande. Jag älskar att förmedla yogan & förhoppningsvis kunna ge andra verktyg för att hantera livet. Jag känner att det är ett kall för mig att undervisa. Men nu är jag ute på en egen yogaresa, en ny sorts yoga. Vore kanske nyttigt med en paus. Jag är i valet & kvalet.
Har även en stark känsla av att jag borde skala av så mycket som möjligt. Boka in så lite som möjligt. Bara ägna mig åt det som är nödvändigt. Familjen, min egen yoga, naturupplevelser & så jobbet. Ingen inbokad healing eller akupunktur. Inte så mycket surfande eller wordfeud i mobilen.. Får se hur länge det håller..

5 kommentarer:

  1. Exakt sådär känner jag också. Eller ja, jag har ju känt det ett tag redan. Särskilt efter förra vintern då jag jobbade heltid som yogalärare, då insåg jag att det inte är dags ännu. Nu är jag väldigt lättad att jag bara har en grupp i veckan, den orkar och hinner jag med av hela mitt hjärta. Känns så tydligt och självklart att jag behöver fokusera på mej själv och min egen utveckling, mitt eget lärande. Så jag skickar över en varm uppmuntran att följa dina önskningar - det är nog något som är viktigt för dej just nu. Kram fina!

    SvaraRadera
  2. Åh som jag känner igen mig efter den här trötta hösten. Har funderat och vänt och vridit på det mesta. Jag känner som du, jag vill verkligen undervisa och det blir bra när jag gör det. Jag ser det och människor säger det. Men jag vill inte tappa bort min egen yoga. Den som är min. Men jag är inte helt återställd rent fysiskt och har tänkt att det beror på det. Men jag tror inte jag kommer att undervisa heltid, för då blir jag så beroende ekonomiskt av det. Har sett när en del blir det och hur liksom själva yogan smyger ut genom bakdörren och det blir ett "jobb". Tack för att du skriver om det, jag har själv inte lyckats formulera mig. Kramar och tankar till dig!

    SvaraRadera
  3. Skönt att man inte är ensam om sina tankar.. Säkert dyker de upp hos alla som undervisar. Jag har absolut ingen dröm om att undervisa på heltid. & har inget ekonomiskt intresse i yogan. Känner att min tid med familjen & speciellt lilla M är verkligen dyrbar. Så det som jag prioriterar utanför jobbtid måste verkligen vara viktigt för att vara värt det. När stortjejerna var små så var jag själv iväg & tränade yoga flera gånger i veckan & då kändes det nödvändigt. Men nu är jag äldre & vet hur fort småbarnstiden går så nu känns det som prio ett tillsammans med min egen yoga. Hjärtliga kramar

    SvaraRadera
  4. Att bara ägna sig åt det som är nödvändigt, det är lättare sagt än gjort. Försöker själv skala bort det som bara slösar på min dyrbara energi. Datorn t ex är ett stort gissel. Jag ska "bara" skriva lite eller svara på ett mail och vips har det gått tre timmar för att man fastnar med annat på vägen. När det blir så får jag dåligt samvete för att sonen inte fått all min uppmärksamhet. Det är så mycket som borde vara lätt, fast som är så svårt, men som i slutändan skulle öka på välmåendet och även ge mer tid för det som är viktigt i livet.
    Lycka till i din avskalade vardag! :)

    Du har hamnat på min blogglista med nu. :)

    Sat Nam!

    SvaraRadera
  5. Tack Carina. Jo jag har mycket visioner men det är inte så lätt att genomföra.. men man måste väl böra precisera vad man vill innan man kan försöka. Sat Nam

    SvaraRadera