torsdag 8 maj 2014

Onödig oro


Jobbstressen slog oväntat till. Drömde i natt att jag sprang jättefort nerför en spiraltrappa i metall, efter mig sprang en kär vän (kanske för att jag inte har svarat på hennes senaste mail) och jag bara visste att snart skulle det komma en stor brunbjörn rusande nerför trappen. Ja ha ha hur man kan få till det i drömmar. Vaknade i alla fall med hjärtklappning & började direkt tänka på alla arbetsuppgifter som ligger på mitt bord. Speciellt en ny arbetsuppgift som jag har fått på mail. Tänkte på några ytterligare mail som kom innan jag gick från jobbet som jag aldrig öppnade. Alla jobbtankar snurrade i huvudet. Jodå somnade om efter drygt en timme. När jag öppnade mailen i morse insåg jag att de bara var en information om en inloggning. Så mycket oroande i onödan...

Skönt att komma hem idag. Jag älskar att vara hemma. Gå omkring och skrota lite, vattna blommor, känna på atmosfären, bara vara tyst. Slå sig ner i den nersuttna gamla gröna plyschfåtöljen från svärmor. Imorgon är det begravning.

25 dagar med kriyan och meditationen. Tiden går fort. Det är bara att hänga i.

8 kommentarer:

  1. Det är min paradgren också, att oroa mig i onödan. Och jag håller med dig att hemma verkligen är härligt. Kram och häng i med din kriya!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jämför jag med förr är jag väldigt o-orolig:-). Men tror att jag är lite av en prestationsprinsessa på nya jobbet, måste nog se det för vad det är och inse att man inte hinner mer än tiden räcker till, men det är himla kul också. Kram

      Radera
  2. Ja tänk vad man hetsar upp sig ibland. Och så ofta helt i onödan.
    Tänk om man kunde lära sig att stanna till lite, titta på det som oroar, och sedan släppa taget. Det låter så lätt i teorin, men i praktiken är det något annat.
    Trevlig helg! <3
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst låter det lätt att bara släppa och det går i vissa perioder men andra är det kört och oron kommer fram. Kram!

      Radera
  3. Tränar alltid på att inte oroa mig. Om det finns en lösning, varför oroa sig? Om det inte finns en lösning, varför oroa sig? Lite så försöker jag tänka :)
    Hoppas att dagen blir respektfull och fin imorgon. Jag ska tänka på dig, Varm kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja så himla dumt att oroa sig men ibland går det inte att styra man bara är där helt plötsligt. Tack! Kram

      Radera
  4. Ja, oron. Så inkränktande ibland. Ibland lättare att ruska av sig.
    En extra kram inför begravningen ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så. Tack och kram tillbaka!

      Radera