Utelåst

en stund idag. Hade lämnat min nyckel till stordottern när jag lite snabbt skjutsade hem henne på eftermiddagsrasten. Jobbade lite längre, mannen fick handla och skjutsa. Väl hemma satt jag mig på baksidan, frös om rumpan & tittade ut över sjön. En kär gammal vän slog en signal. Det händer nästan aldrig, bra timing. Jag sa som det var, att jag var stressad över den nya arbetsgivaren, hade sovit dåligt & kände mig uppe i varv. Det var skönt, hon lyssnade & förstod. Sen kändes det lite bättre & jag fick tid till yoga...